BAKGRUND?
Annika Eriksson, 27 år, är född och uppväxt i  Sollentuna i en akademikerfamilj bestående av mor, tidigare lärare och numera läkarsekreterare på Karolinska Sjukhuset i Solna och far som är civilekonom. Både Annika och hennes syster, kantor i Tullinge, har valt mer estetiska banor än sina föräldrar.

Annika hade svårt att bestämma sig för vad hon ville göra efter gymnasiet, men valde att läsa 60 poäng konstvetenskap på Stockholms universitet. C-uppsatsen handlade om Robert Rauschenberg och hon fick bland annat gå igenom arkivet på Moderna Museet och fick möjligheten att läsa handskrivna brev från t ex Marcel Duchamps.

Annika arbetade därefter på NK Musik & Nöje där hon hade hand om filmavdelningen.

VALET AV NYCKELVIKSSKOLAN?
När musik och filmavdelningen på NK lades ner våren 2008 bestämde hon sig för att börja plugga igen. Hon hade hört talas om Nyckelviksskolan från olika håll så det hade fastnat i minnesbalkarna. Annika sökte till skolans linje Färg, form och hantverk, men kom inte in.

Istället började hon på Konstskolan i Stockholm där hon gick ett år. Under tiden hade Annika insett att hennes intresse och inriktning var illustration. Annika sökte på nytt till Nyckelviksskolan och linjen Bild och Grafisk Form. Denna gång blev hon antagen.

VAD SKULLE DU VILJA FÖRBÄTTRA MED SKOLAN?
- Något som varit lite knepigt, men säkert nyttigt, har varit att få lite för fria händer för att lösa uppgifter. Vi har haft tillgång till och fått råd från lärare, men ibland har det känts lite vilset och ensamt att behöva lösa uppgifterna helt på egen hand.  Jag efterfrågar en bättre skrivarutrustning med bättre färgåtergivning. Ibland hade det varit ont om lediga datorer i datasalen och då har man varit tvungen att gå ner i kalla Grottan där det finns fler. Brrr!

DU GJORDE ÄVEN ÅRETS VÅRUTSTÄLLNINGSAFFISCH. HUR KÄNDES DET?
- Jag visste att jag ville bygga något i tredimensionell form, men visste inte först med vad. Därefter hittade jag en skiss med olika fåglar och testade olika färger och kombinationer. Resultatet blev lite för gulligt så jag satte dit en ondskefull katt med gula stirrande ögon.

- När jag gick en kvällspromenad över Barnhusbron en kväll och såg min egen affisch hänga där på en kulturtavla blev jag lite knäsvag.  Det kändes häftigt att den fanns över hela stan och jag kände mig riktigt stolt.

VAD SKA DU GÖRA HÄRNÄST?
- Jag söker praktikplats hos olika illustratörer. Jag valde att inte söka till Konstfack GDI denna vår för att kunna få ut det mesta möjliga av Nyckelviksskolan. Annars hade det blivit stressigt att hinna med skoluppgifterna samtidigt som man gjort arbetsprover. 

- Jag har gjort en samling ”Hårdikter” som jag skall ställa ut i en frisörsalong på Upplandsgatan i slutet av juli till början av augusti.  Why Not heter salongen.