Visionen som blev verklighet

Visionerna

Under 40-talet hade alltfler börjat diskutera hur människan skulle kunna arbeta för ett samhälle där inte teknologin, ekonomin och det materiella tog överhanden över det sinnliga och vardagligt mänskliga. Två världskrig, massproduktion och tonvikten på funktion mer än på innehåll och form skrämde. Samhällskritiker menade att vi höll på att förlora djupa mänskliga värden. Bland debattörerna fanns Carl Malmsten, som hävdade att vägen till en bättre framtid fanns inom utbildningen. Malmsten var en känd och aktad person och uppskattad för sina lysande insatser inom möbelformgivning. Nu formulerade han idén om en ny sorts skola, där hela människan skulle kunna utvecklas. Teori, praktik och sinnlighet skulle gå hand i hand, långt från den traditionella ”plugg-skolan”. Kunskaperna skulle vara värdefulla för det dagliga livet och gynna elevens förmåga att utnyttja hela sin talang och begåvning; hantverk och estetik i vardaglig och utvecklande förening.

De första åren

År 1945 hade Malmsten samlat en krets kring sig, som grundade en stiftelse för skapande av Nyckelviksskolan. Namnet kommer från att skolan vid denna tid hade fått en tomt anvisad vid Stora Nyckelviken i Nacka. Stiftelsens första ordförande var landshövdingen i Stockholm, Karl Levinson.

Arbetet med att utveckla planer för utbildningen och de byggnationer som skulle krävas tog fart. 1949 kunde man publicera stiftelsens första (och som det skulle visa sig hittills enda) årsskrift. Den fick namnet ”Mittens Rike” för att tydliggöra att Nyckelviksskolan handlar om en plats där många olika kunskaper och verksamheter ska mötas och där människan ska kunna utveckla hela sin potential, inte bara en sida av den. I skriften redogörs utförligt för de tänkta kursernas innehåll, de olika byggnaderna och deras placering och innehåll. Här finns också en planläggning i tre etapper med ekonomiska beräkningar för finansieringsbehoven.

En annan person som deltog aktivt i debatten om skolan och pedagogiken var konstnären Hertha Olivet. Hon hade kommit till Sverige från Tyskland 1938 och var nu verksam som teckningslärarkonsulent på Lidingö. I den pedagogiska fackpressen skrev hon flera artiklar där hon argumenterade för vikten av bild- och formlektioner. Liksom Malmsten såg Olivet hur de skapande ämnena i skolan bidrog till utvecklingen av hela människor och att teckningsundervisningen också gynnande barnens utveckling i de mer teoretiska ämnena.

I väntan på att finansieringen skulle lösas för den planerade Nyckelviksskolan bedrev Carl Malmsten i slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet sommarkurser i Viggbyholmsskolan norr om Stockholm. Bland lärarna fanns Hertha Olivet som hade träffat Malmsten i början av 1940-talet och funnit att de bägge brann för en förändring av undervisningen i de svenska skolorna. Tillsammans blev de ett starkt team.

Lärarlaget bakom sommarkurserna på Viggbyholm. Hertha Olivet är sittande i bildens centrum och Carl Malmsten står till höger. Bilden är hämtad från en kursfolder för sommaren 1956.

Äntligen startar skolan

När förverkligandet av byggnationerna i Stora Nyckelviken inte kom igång bl a på grund av bristande finansiering, tog Hertha Olivet initiativet till att starta längre och sammanhängande ”vinterkurser” med inriktning på estetisk och hantverklig utbildning av blivande arbetsterapeuter.  Olivet behöll, med Malmstens medgivande, namnet Nyckelviksskolan eftersom man då trodde att det bara var en tidsfråga innan skolan skulle kunna etableras vid Stora Nyckelviken. Hon använde sin egen ateljé på Torsvikssvängen på Lidingö och den första elevkullen bestod av nio individer. Året var 1955, vilket alltså kom att bli Nyckelviksskolans egentliga födelseår.

När det stod klart att de omfattande planerna på en skola vid Stora Nyckelviken inte skulle kunna förverkligas som det var tänkt, riktade Carl Malmsten sitt engagemang till det som 1960 skulle bli Capellagården på Öland. Där förverkligades en av de tankar från ”Mittens Rike”, som inte kunnat förverkligas på Lidingö, en egen trädgård för försörjning av det egna köket. Idén om ett eget kök var central för Malmsten och lever kvar både på Capellagården och Nyckelviksskolan. Den stora bredd i utbildningens innehåll, som Malmsten förespråkade är det dock bara Nyckelviksskolan som lyckats genomföra och behålla.

Från början finansierades undervisningen enbart på elevavgifter, men redan 1957 fick Nyckelviksskolan statsbidrag till en del av kostnaderna. Stiftelsen Nyckelviksskolan lyckades också samla in medel för att köpa sin första egna fastighet. 1959 flyttade skolan in i huset på Friggavägen 2, det som kallas ”Tallbo”.  Elevantalet ökade och utbildningens innehåll breddades mot både konst och konsthantverk. Bland skolans tidiga elever finns den sedermera välkände konstnären Curt Hillfon och prinsessan Margareta.

Skolan växer och tar täten

Genom att 1967 förvärva ytterligare en fastighet, Frejavägen 5, kan skolan bereda plats för fler elever och skapa goda förutsättningar för undervisningen i textil och keramik. En särskild yrkesinriktad utbildning för modellbyggare och rittekniker etableras.  Den är mycket framgångsrik och försörjer under sin livslängd fram till 1976, rader av arkitektkontor med duktig personal. Nyckelviksskolan etablerar sig som den ledande skolan i vägen fram till karriärer inom konst, konsthantverk, design och arkitektur.  Den ekonomiska grunden för skolan är dock bräcklig och den överlever endast tack vare improvisationer och mycket uppoffrande ideellt arbete. Bland de som går på skolan under 1960-talet märks bland andra Kersti Sandin Bülow, grundare av möbelföretaget Materia och Per-Olof Landgren, så småningom ledande industridesigner vid Gustafsbergs fabrikers plastavdelning och professor vid HDK.

Stockholms Läns Landsting låter tidigt Nyckelviksskolan sköta delar av sin utbildning av arbetsterapeuter. Landstinget återtar 1965 ansvaret för hela arbetsterapeututbildningen och släpper därmed de konstnärliga inslagen. Det bredare innehållet som Hertha Olivet hade som utgångspunkt vid starten 1955 lever kvar i Nyckelviksskolans tvååriga yrkesutbildning av hantverkspedagoger. Hantverkspedagogutbildningen är unik i Sverige genom sin kombination av konstnärliga, hantverkliga och teoretiska kunskaper, och svarar mot ett stort behov på arbetsmarknaden.

Under 70-talet sker ytterligare expansion. Skolan får hyra huset på Granvägen 1 av Landstinget, sedan barnhemmet som funnits där stängts. Nya målarateljéer etableras i huset och en matsal med ett enkelt kök kan inrymmas. 1976 erbjuds utbildningen ”Bildinformation”, föregångaren till ”Bild & grafisk form” som ska bli skolans mest eftersökta under 2000-talet. För första gången genomför skolan 1977 en startvecka genom att resa till Åland. Traditionen med en startvecka finns alltjämt kvar men Ålandsresorna upphörde 2009. Bland eleverna på 1970-talet märks konstnären Dan Wolgers, musikern Plura Jonsson, textildesignern Synnöve Mork och den som skulle skapa Färgfabriken, Jan Åman.

Skolans viktiga roll i kultursverige uppmärksammas genom Stockholms läns landstings kulturstipendium, som tilldelas skolan 1982. 80-talet är ännu en period av expansion. Antalet sökande till skolan är mycket stort och Nyckelviksskolan har en unik profil med tonvikt på material och hantverk, som skiljer den från konstskolorna. Nya lokaler behövs för att möta det stigande behovet. Genom donationer från framför allt Utbildningsdepartementet och Wallenbergstiftelserna möjliggörs 1983 inköp av Landstingets fastighet på Granvägen 1 och 1986 nybygge av det som idag är ”verkstadshuset” på Granvägen 3. Arkitekterna Karin Ahlgren och Mats Edblom ritar ett skräddarsytt hus. Förutsättningarna för undervisning i skulptur, metall och trä förbättras därmed dramatiskt. Skolan äger nu alla sina hus och har en stabilare ekonomisk grund, även om utbildningens plats i det svenska utbildningssystemet är en smula osäker.  Bland eleverna på 80-talet finns konstnären och blivande professorn vid Kungliga Konsthögskolan, Ann-Sofi Sidén, formgivaren Mårten Cyrén och illustratören och författaren, Stina Wirsén.

Ännu mer, ännu bättre, men inte utan ansträngning

Skolan firar 40-årsjubileum 1995, och ger ut skriften ”De första fyrtio åren”. Trycket på skolan fortsätter att öka. Allt fler vill gå på Nyckelviksskolan. Behovet av att utveckla utbildningarna till innehåll och pedagogik och att ha ändamålsenliga lokaler för större möten och utställningar ökar. Genom ytterligare donationer från Wallenbergstiftelserna möjliggörs en tillbyggnad av samlingssal och ett modernt kök. Invigningen av ”Röda salen” förrättas 1995 av kulturminister Margot Wallström och Malmstens vision om ett väl fungerande kök och en gemensam matplats är förverkligad med råge. Bland eleverna på 90-talet finns H&M:s blivande designchef och medlemmar i det som ska bli designgrupperna Front och Uglycute, några av grundarna till det som blir det framgångsrika TAF Arkitektkontor samt konstnären, illustratören, barnboksförfattaren och professor vid Konstfack, Joanna Rubin Dranger.

Skolan infogas år 2000 bland de så kallade kompletterande utbildningarna enligt en ny förordning som ställer skolan under statlig tillsyn, ger rätt till studiestöd och viss långsiktighet i statsbidragen.

Under början av 2000-talet sker en avmattning i efterfrågan på skolans utbildningar. Minskande årskullar och en allt kärvare ekonomi för unga studerande bidrar tillsammans med ökande konkurrens från folkhögskolor, KY-utbildningar, konstskolor och en expanderande arbetsmarknad, till att Nyckelviksskolans ställning försvagas.

Skolan fyller 50 år 2005 och genomför ett stort projekt på Kulturhuset i Stockholm – Formbaren. I samband med jubileet publicerar skolan magasinet ”Vadå form?” samt en skrift om skolans grundare: ”Hertha Olivet – en nyckelperson”.

Regeringen gör den nybildade Myndigheten för Yrkeshögskolan till tillsynsmyndighet år 2009. Arbete med att ta fram en särskild förordning för högskoleförberedande utbildningar inom det kulturella området initieras av utbildningsdepartementet och sjösätts 2015 då våra utbildningar formellt blir Konst- och kulturutbildningar. Under hösten 2019 besöker Anna Ekström Nyckelviksskolan. Våra utbildningar har befunnit sig i utveckling, bland annat med ett ökat inslag av arbete med digitala verktyg.

Nyckelviksskolan blir alltmer utåtriktad under 2010-talet. Vi gör årliga informationsbesök på gymnasier och folkhögskolor i och utanför Stockholmsregionen och har haft utställningar och evenemang i samarbete med institutioner som Moderna museet, Gastronomiska Samtal, Rutabaga, blås & knåda, Tekniska museet, Dieselverkstaden och Vintervikens Trädgårdar.

Nyckelviksskolan lyckas med bravur bedriva undervisning trots covidpandemin 2020-22. Den egenutgivna boken ”Splendid Isolation 62 dagar” visar arbeten från perioden mars till maj 2020 då Nyckelviksskolan fick övergå till distansundervisning och är en hyllning till kreativitet under begränsade förhållanden.

Under 2022 påbörjas en nybyggnation på Nyckelviksskolan, den första på närmare 30 år. Ett ljust, modernt och klimatsmart ateljéhus med två skulpturateljéer och en keramikverkstad, ritat av arkitektbyrån Marge . Den nya byggnaden binder ihop två av skolans huskroppar – Granvägen 1 och 3. Det nya ateljéhuset tas i bruk i augusti 2023. Samtidigt säljs det gamla huset Tallbo som återgår till att bli en bostad. Nyckelviksskolan genomför en mycket omfattande intern omflyttning av ateljéer och verkstäder. Den stora samlings- och lunchmatsalen Ovala rummet (som tidigare kallades Röda salen) återskapas.

– – –

Nyckelviksskolans styrelseordföranden

Karl Levinsson, under bildandet 1945 och framåt
Erik Wettergren, 1955–1961
Claes-Erik Odhner, 1961–1994
Carl- Anders Ifvarsson, 1994–2009
Johan Stenberg, 2009–2015
Gunilla Persson, 2015–2016
Johan Wingestad 2016–2020
Erik Westin 2020–

Nyckelviksskolans rektorer

Hertha Olivet, 1955–1960
Fred Forslund, 1960–1969
Bengt Sjögren, 1969–1979 (deltid)
Carola Broms, 1969–1979 (deltid)
Hans Hansson, 1969–1989 (heltid fr o m 1979)
Lennart Werner, 1989–1991
Raija Wallenius, 1991–1995
Fredrik von Matèrn, 1995–2006
Bo-Erik Gyberg, 2006–2010
Johanna Djurberg 2011–2016
Cecilia Darle 2017–